Väder, vanor, köpbeteenden och… korv. Listan kan göras lång på områden där data kan användas som underlag marknadsföring. Här redogör Drum’s Jonas Lyckstedt varför varje varumärke borde satsa på sin egen och extern data i kommunikation och hur man kan gå tillväga.

Ett os av Wienerkorv över Halland, medan skåningar frossar i blodkorv. Och så Örebro och Värmland som så vackert förenas via kokkorven. Har du också alltid drömt om en Sverigekarta av korv? Kanske inte, men det här är i alla fall ett exempel på vad data, och korven, säger när den får tala sitt tydliga språk. Med kampanjen ”Länskorvarna”, ett samarbete mellan Drum och ICA, redogör vi för hur korvätandet skiljer sig mellan länen i landet. Att varje län nu fått en ny, korv-uppdaterad länssköld, har vi inget annat än ICA:s unika data att tacka för. Kryddat med humor och klätt i ett emotionellt, målgruppsrelevant och avlångt fodral av skinn.

Men listan kan göras lång på andra områden där datainsamling kan användas för unik marknadsföring av ett varumärke. För är det på något sätt ett varumärke kan skilja sig från ett annat, är det just med den unika data som varje varumärke sitter inne på. Och som ingen annan kan kopiera. Det finns oändligt mycket information att utläsa från exempelvis köp, sök, beteenden och besök i ett varumärkes eget skafferi av siffror. Gärna i kombination med öppna data i form av väder, trafikdata och resetider med mera. Bara fantasin sätter egentligen gränsen för vilka avkommor som kan uppstå ur alla unika och fantasirika kombinationer av data.

Vi har sett lysande exempel på detta genom åren. Jag tänker på Spotify’s Alla hjärtans dag kampanjer som mycket kortfattat kan summeras som lyckade hybrider av samlade och individuella användardata från specifika datum. Eller HemnetHemmet där man genom datainsamling på Hemnet.se skapat ett underlag till arkitekterna Tham Videgård som i sin tur ritat upp svenskarnas mest önskade hem. Eller den krocksäkre ”Graham – så skulle kroppen behöva se ut om vi inte använde säkerhetsbälte i bilen”. 

Kanske kan beställningar av generella branschrapporter nu bli ett minne blott? Eller, så blir branschrapporten än mer intressant och underhållande om vi garnerar den med varumärkets egna data. Oavsett hur, finns ingen tid att förlora. Den sanningssökande grupp av framtidens konsumenter, med Generation Z i spetsen, är trött på övergratinerad reklam. De vill ha verklighet, underhållning och användanytta. Och data ljuger inte, den kan dock tolkas fel så det gäller att dra rätt slutsatser och lyfta fram insikter inte bara siffror.

Så hur gör man då? Titta brett på tillgänglig befintlig data. Det är ofta i det enkla man hittar det mest görbara. Man kan också komma med hypoteser/frågeställningar och se om svaret kan hittas i data. Exempelvis, Vilken korv är vanligast i Skåne? Av faktan skapar vi originell kommunikation med hög relevans för målgruppen.

(Eller här, utvecklat i x punkter):

Det här behöver ditt varumärke göra för att komma igång med datastory:

  1. Titta på data från olika perspektiv. Vad finns tillgängligt? Har vi någon hypotes som vi kan testa mot köpdata? Till exempel: Vart i Sverige säljs mest X, När besöker våra kunder/användare vår butik/tjänst som minst eller som mest?
  2. Vilken öppna data är relevant för mitt varumärke/produkt? Till exempel: Hur påverkar vädret min produkt/varumärke?
  3. Gör det enkelt för dig. Den mest enkla och raka kommunikationen får oftast den bästa effekten.
  4. Separera låst, intern med extern, öppna data, men kombinera gärna! Det kan låta komplext men det blir kul och i vissa falla kanske det leder fram till en helt ny tjänst
  5. Var gränslös! Våga!